BankID och myndigheterna – varför det ofta inte klassas som bedrägeri — Kunskapsbas

Många bedrägerier sker idag genom att någon lurar dig i telefon (eller via meddelanden) att logga in med BankID och själv genomföra betalningar, lån eller överföringar. Offret har alltså frivilligt signerat – men under påverkan av lögner och manipulation. Trots det klassar polisen många sådana ärenden inte som bedrägeri, och ARN (Allmänna reklamationsnämnden) avslår ofta krav mot banken. Att förstå varför hjälper dig att inse varför förebyggande åtgärder – som att känna igen varningstecken och träna – är så viktiga.

Vad säger lagen? Brottsbalken och bedrägeri

Enligt Brottsbalken 9 kap är bedrägeri ett brott där någon genom vilseledande (lögner, missvisande uppgifter eller utelämnande) får en annan person att frivilligt lämna ifrån sig pengar eller annan egendom eller att ingå en förpliktelse. Alltså: det måste finnas ett samband mellan vilseledandet och det du gör – och från rättens perspektiv har du gjort ett val att signera eller betala.

När du under en telefonsamtal eller efter meddelanden blir manipulerad till att tro att du pratar med banken, myndighet eller support och därför själv loggar in med BankID och godkänner en betalning eller ett lån, ser det juridiskt ut som att du har genomfört handlingen. Du har använt dina egna uppgifter, ditt eget BankID. Därför bedömer åklagare och polis ofta att det inte uppfyller den klassiska bilden av bedrägeri – eller att bevisen är svåra – och ärenden läggs ner eller prioriteras bort.

Det betyder inte att det moraliskt är ditt fel; det betyder att rättssystemet ofta inte kan ge dig tillbaka pengarna eller straffa gärningsmannen i dessa fall.

ARN och BankID – när banken inte behöver betala tillbaka

ARN (Allmänna reklamationsnämnden) hanterar tvister mellan konsumenter och banker. När du kräver att banken ska återbetala pengar som försvunnit efter att du själv signerat med BankID (t.ex. efter ett luresamtal), gäller särskilda regler:

Banken måste visa att en avancerad elektronisk signatur (BankID) faktiskt användes.
Om banken visar det måste konsumenten göra antagligt att signaturen användes obehörigen – alltså att någon annan använde ditt BankID utan din vilja (t.ex. stulit din telefon och koden).

När du däremot själv har loggat in och signerat – även om du blivit lured i telefon – anses du ha agerat "frivilligt" i juridisk mening. Du har inte blivit utsatt för obehörig användning av BankID (någon som använt dina uppgifter bakom ryggen på dig), utan för lurendrejeri där du själv genomförde handlingen. Då anser ARN i många fall att banken inte är skyldig att återbetala. Det finns flera kända ARN-avgöranden där konsumenten förlorat stora summor efter BankID-signatur under påverkan från bedragare, men kravet mot banken avslås med motivering att konsumenten själv signerat.

Konsekvensen: Du kan inte räkna med att få pengarna tillbaka via ARN om du frivilligt (om än lurad) signerat med BankID.

Polisens bedömning – varför ärenden läggs ner

Polisen får in tusentals anmälningar om bedrägerier varje år. Ärenden där offret själv har använt BankID efter telefon- eller meddelandemanipulation:

Klassas ofta inte som bedrägeri enligt Brottsbalken, eftersom handlingen (signeringen) inte anses ha skett genom "klassiskt" vilseledande på samma sätt som när någon lurar dig att överlämna kontanter.
Läggs ner eller prioriteras bort eftersom utredningen är svår (gärningsmän utomlands, falska nummer) och resurserna begränsade.
Ger sällan ersättning till dig som offer – brottmålet handlar om straff till gärningsmannen, inte om att få tillbaka dina pengar.

Det innebär att anmälan är viktig (för statistik och för att någon gång kunna fälla gärningsmän), men du bör inte förvänta dig att polisen kan "fixa" ditt fall eller att du får tillbaka pengarna via rättsväsendet.

Därför är prevention det viktigaste skyddet

Eftersom myndigheterna ofta inte klassar BankID-manipulation som bedrägeri på ett sätt som ger dig tillbaka pengarna eller leder till åtal, är det bästa skyddet att inte bli lurad från början:

Lita inte på uppringare som säger att de är från banken, Skatteverket eller support och vill att du ska logga in med BankID eller ange koder. Avsluta samtalet och ring tillbaka via det nummer som står på organisationens officiella webbplats.
Klicka inte på länkar i meddelanden som kräver inloggning eller "verifiering" – gå istället direkt till tjänsten (via bokmärke eller app).
Pausa vid brådska – äkta myndigheter och banker ger dig tid. Krav på "gör nu" eller "inom 24 timmar" är varningstecken.
Träna – genom att öva på att känna igen misstänkta meddelanden och beteenden (t.ex. med Scamkollen) vänjer du dig vid varningstecken i en säker miljö. Det ökar chansen att du stannar upp när det verkligen gäller.

Att förstå att rättsväsendet och ARN ofta inte kan hjälpa när du frivilligt signerat med BankID under manipulation är ingen anledning att ge upp – det är en stark anledning att satsa på prevention och hjälpa dig och din familj att inte hamna i situationen överhuvudtaget.

Läs mer om vanliga typer av bedrägerier, så känner du igen misstänkta meddelanden och anmäl och skydda dig.